Välkommen till en finansblogg för gemene man! Vi skriver om det mesta som rör vardagsekonomin, bolån, sparformer, investeringar och fonder. Söker du någon information vi inte nämnt, är vi alltid intresserade av att förbättra oss. För många är fonder någonting aktuellt. Detta både i fråga om pension och investeringar. Här kommer några rekommendationer för dig som är nyfiken på räntefonder vilka ofta anses vara stabila. Tänk dock på att aldrig satsa pengar du inte kan förlora då även en fond kan svänga.
Detta ska du tänka på när du placerar i räntefonder
Är du på gång att placera dina pengar? Kanske i en räntefond? I den här artikeln får du några råd om vilka faktorer som påverkar avkastningen och vad du ska tänka på när du väljer en räntefond.
Det finns flera olika typer av räntefonder. Som grupp tillhör räntefonder en av de säkrare sparformerna, men tänk på att även de inte är helt riskfria.
Olika typer av räntefonder
De så kallade korta räntefonderna placerar i räntebärande värdepapper med kortare löptid än ett år, de kallas även penningmarknadsfonder. Korta räntefonder är normalt sett den säkraste sparformen efter ett vanligt sparkonto.
Långräntefonder investerar i räntebärande värdepapper med längre löptider än ett år, de kallas även obligationsfonder. Obligationer påverkas i högre grad av förändringar i räntan och är därför bättre till långsiktiga placeringar, framförallt när räntorna är stillastående eller sjunker. Tiden på ett sparande i långa räntefonder bör vara på längre sikt, och då gärna över ett år.
Ha koll på marknadsräntorna
En grundläggande princip för räntefonder är att de påverkas av förändringen i marknadsräntorna. När räntan faller ökar värdet på fonden och ju längre löptid på fonden desto högre risk. Under perioder med stigande marknadsräntor är det alltså inte ovanligt att långräntefonder kan ge negativ avkastning. Korta räntefonder påverkas i liten grad av marknadsräntan och lämpar sig därför till kortsiktiga placeringar.
Det är även bra att känna till att den faktor som dominerar i ett längre perspektiv är inflationen. Risken att inflationen plötsligt ökar, det vill säga att den som köpt en obligation med lång löptid och låg ränta och får dålig avkastning, brukar kallas ”ränterisk”. Det är denna risk som gör att långa räntepapper normalt ger högre avkastning.
Valutaeffekten
En annan faktor som påverkar under de första åren för en räntefond är ändrade valutakurser. Om den svenska kronan faller i värde, så har obligationer som ger betalning i andra valutor blivit mer värda räknat i kronor. Det betyder att räntefonder som placeras utomlands då ger mycket högre avkastning. Det är inte ovanligt att valutakurserna kan förändras med flera procentenheter på kort tid vilket gör att risken i dessa fonder ofta ökar. Utländska räntefonder påverkas även av räntan i det landet.
Valutaeffekten är inte bara en risk eftersom vissa även väljer att placera i utländska korträntefonder just därför att de vill skydda sitt kapital mot en svagare krona eller spekulera i att den valda valutan ska stiga.